Bullar i soppåsen och halvfabrikat på restaurang

goda kanelbullar
Såhär hade mina kanelbullar gärna fått se ut när de kom ut ur ugnen!

I dag var jag på bakhumör och bestämde mig för att göra kanelbullar. Det gick bra ända tills de skulle gräddas. Jag och nya ugnen är uppenbarligen inte alls överens så nu har jag fått slänga två plåtar med vidbrända kanelbullar och jag är måttligt road…

Ni som bakat bullar vet ju hur omständligt det är och hur lång tid det tar, får man sen inte lön för mödan i form av nygräddade bullar så är bristningsgränsen nära kan jag säga! Detta var sista gången jag använder den här ugnen till någon som helst matlagning. Den är superkinkig, gräddar ojämnt och är omöjlig att hantera. Nu kanske ni tänker att det är fel på meg och inte på ugnen, men varför har det då gått så bra med en massa andra ugnar utom den här?

Jaja, gjort är gjort som min gamla mormor säger och nu sitter jag här med te och skorpor istället för mjölk och kanelbullar. Det är mysigt det också. Önskar bara att jag hade haft lite marmelad att ha på skorporna för att få lite sötma som jag är så sugen på.

Vad är det svåraste ni bakat? För min del är det nog sufflé och petite chouxer. Sufflé kan jag tänka meg att göra igen, men petite chouxerna var varken kul att göra eller särskilt goda att äta. De blev lite väl mäktiga för meg. Annars är jag ju en riktig gottegris som gillar de flesta sötsaker! Att gå på café är lite av en favorithobby och i morgon ska jag faktiskt gå ut på AW med en kollega. Vi ska gå till en liten restaurang i närheten av jobbet som har jättegoda efterrätter. Tyvärr är inte alla restauranger lika noga med desserterna, de kan ha finfin mat men halvbra efterrätter. En gång fick jag in en rinnig creme brulée till exempel. Under den karamelliserade skorpan var det bara en rinnig sörja som visserligen smakade okej men inte mer än så. Det var en stor besvikelse. Kanske hade kocken problem med ugnen, precis som jag! I så fall är han/hon förlåten 🙂

dessert av choklad
En sån här hade jag inte tackat nej till!

Ibland får man in halvfabrikat eller till och med helfabrikat när man beställer desserter. En del restauranger köper in frysta desserter som tiramisou och creme brulée som de bara tinar upp eller värmer innan de serverar. Det är trist. Man vill ju äta restaurangens egengjorda efterrätter. Men restaurangen jag ska äta på i morgon gör i alla fall sina egna efterrätter och de är som sagt väldigt goda så jag ser verkligen fram emot det.

Missförstå meg inte nu, selvfølgelig förstår jag att man inte får handgjord pasta för 120 kr på restaurang. Men jag förväntar mig att att sånt man tror är hemlagat också ska vara det, som till exempel efterrätterna.

Det finns en jättebra bok om hur det går till bakom kulisserna i restaurangbranschen. Saltad nota heter den och är skriven av Mats-Eric Nilsson. Läs den så kommer ni inte se på restaurangmat på samma sätt igen!